I den svenska bolagskodens förord och syfte berättas att den är till för att ”främja förtroendet i det svenska samhället i stort”, samt att ett gott fungerande näringsliv ska ”få allmänhetens förtroende”. Förtroende är en avgörande aspekt i affärssammanhang där ärlighet och kunskap anses centrala i en förtroendeskapande process. Bolagsstyrning handlar för företagen om att förbättra processerna kring interna och externa informationsflöden för att därigenom öka transparensen gentemot investerarna. Det slutgiltiga målet för företagen är att öka kapitalmarknadens förtroende för dem. Införandet av den svenska bolagskoden har inneburit att de så kallade ”Large Caps” företagen fått en reglering som beskriver lednings- och styrelsefrågor tydligare än aktiebolagslagen. Företagen har att välja mellan att följa paragraferna i bolagskoden eller förklara varför man följer dem. Genom att anpassa bolagsstyrningsarbetet efter bolagskoden är det tänkt att företagen ska öka transparensen och därmed stärka förtroendet mot marknadens aktörer.

Risken finns emellertid att den svenska bolagskodens effektfullhet kan komma att bli underminerad av så kallad ”ticking the box”, det vill säga att företagen endast prickar av kodens olika paragrafer utan att vidare fördjupa sig i dem. Detta kan förekomma i de fall då företagen blir – i eget tycke - för nöjda med sitt bolagsstyrningsarbete eller om de anser att koden innebär för mycket detaljstyrning inom något område.

Syftet med texten är att undersöka om bolagskoden har bidragit till att skapa förtroende för företag hos investerare, trots eventuell risk för ”ticking the box” fenomenet. Slutsatsen visar att bolagskoden, som reglering och dokument i sig själv, kan skapa förtroende hos investerare. Ticking the box eller inte blir av sekundär betydelse.

Den svenska koden för bolagsstyrning är baserad på en uppsats skriven av Bo Malmsjö vid Stockholms Universitets Executive MBA program under våren 2008. Handledare för uppsatsen, som omfattar 15 högskolepoäng, var Susanne Weinberg, Ekonomie Licentiat vid Företagsekonomiska Institutionen. Examinator var Mikael Holmqvist, Docent i organisationsteori vid samma institution.